Fjärrkyla – en het trend med fler positiva effekter

Efterfrågan på ett behaligt inomhusklimat året runt har lett till att efterfrågan ökar på marknaden för kyla. Energibolagen intresserar sig därför allt mer för fjärrkyla som har flera positiva effekter för miljön samtidigt som elkapacitet frigörs. I framtiden tror man att efterfrågan även kommer att beröra bostäder.

– Det är ett stort tryck på kylamarknaden. Det beror på flera saker, inte minst att energibolagens kunder ställer högre krav på ett behagligt inomhusklimat året runt. Det går att jämföra med bilar, där luftkonditionering tidigare var ett tillval men idag säljs det knappt bilar utan AC, så det har skett en generell standardökning, säger Thomas Nordin på FVB.

En bidragande orsak till att intresset ökar för just fjärrkyla är att kunder efterfrågar en ökad driftsäkerhet, men också att F-gasförordningen gör att köldmedier med stor miljöpåverkan ska fasas ut.
– Om man som fastighetsägare har stora egna kylmaskiner är man skyldig att ha en kontinuerlig läcksökningsprocess och det kräver certifierade resurser för denna tillsyn. En del köldmedier är dessutom brandfarliga, vilket kräver säkerhetsförebyggande åtgärder, säger Aksel Holmberg på FVB och fortsätter:

– Vi märker tydligt att många fjärrkylakunder ser ett stort värde i att slippa ta ansvar för köldmedierna och i stället överlåta det till ett energibolag.

Ovanligt i bostäder

Det är framför allt byggnader inom vård, kontor, butiker och kommersiella fastigheter som efterfrågar komfortkyla. Än så länge är det fortfarande ovanligt med fjärrkyla till bostäder, men en färsk kylrapport från Värmemarknad Sverige pekar på att det framöver sannolikt kommer att bli vanligare med komfortkyla i bostäder, även om det är svårt att avgöra hur stort kylbehovet i bostäder kommer att bli och när det i så fall får sitt genombrott. 

FVB importerade fjärrkylan från USA till Sverige 1992 och är idag ett av landets största konsultbolag inom fjärrkyla. Under det senaste året är det flera energibolag, bland annat Varberg Energi och Sundsvall Energi, som beslutat att bygga sina första fjärrkylasystem och som anlitar FVB.

För energibolag som ska undersöka förutsättningar för fjärrkyla är det viktigt att på ett tidigt stadium undersöka de lokala möjligheterna som finns för kylproduktion.
– Man vill i första hand nyttja de naturliga källorna i så hög utsträckning som möjligt, så därför är frikyla från vattendrag en intressant lösning. Helst som ren frikyla men även för att kyla processen med vatten i stället för med luft för att uppnå en hög verkningsgrad, säger Thomas Nordin.

Restvärme är en resurs

Det finns många bra exempel på detta, bland annat hämtar Övik Energi kallt bottenvatten i Örnsköldsviks hamn för att växla över till fjärrkyla helt baserad på frikyla.
– I andra hand tittar vi på om det finns restvärme från exempelvis en industri eller en avfallsförbränningsanläggning. Den värmen är ju inte så efterfrågad på sommaren och kan i stället användas i absorptionskylmaskiner som drivs av värme, säger Thomas Nordin.

I Varberg kommer energibolaget att kombinera frikyla från Kattegatt med restvärme.
– Vi har väldigt goda förutsättningar för kylproduktion och tillsammans med stor efterfrågan från marknaden gör det att vi nu väljer att satsa på fjärrkyla, säger Henrik Näsström, marknadschef på Varberg Energi.
– Vi kommer att ta frikyla från en djup hamn i Varberg, vilket gör att vi inte behöver dra ledningar så långt ut för att nå låga temperaturer. Under sommarhalvåret kommer vi producera kyla från absorptionskylmaskiner med restvärme från Södra Cell Värö, säger Henrik Näsström vidare.

Varberg Energi ska även bygga en ackumulatortank på 2500 kubikmeter som ska jämna ut produktionen över dygnet.

Satsning på 152 miljoner kronor

Det var i maj som styrelsen för Varberg Energi tog investeringsbeslutet att satsa 152 miljoner kronor på fjärrkyla. FVB har genomfört den fördjupade förstudien som låg till grund för beslutet. FVB ansvarar nu för process och automation för den planerade satsningen.
– Det känns tryggt att anlita FVB när vi ska bygga en så kostsam satsning. Dessutom har FVB specialistkunskap inom fjärrkyla, vilket inte många har, säger Henrik Näsström.

I Varberg pågår nu projektering av fjärrkylanätet och val av fastighet för kylproduktionen. Parallellt ska man genomföra en marinbiologisk undersökning i hamnen där man ska ta frikylan.
– Vi räknar med att ansluta första kunden 2026 och den största kunden blir sjukhuset, berättar Henrik Näsström. 

Sjukhus – allt vanligare fjärrkylakunder 

Sjukhus har ansvar för att upprätthålla en redundans och måste därför ha reservsystem för el, värme och kyla. Många sjukhus har tidigare haft egna kylsystem, men väljer nu ofta i stället fjärrkyla som ordinarie leverans tillsammans med egna kompressionsskylmaskiner som backup för att säkra tillgången till process- och komfortkyla. Det går även att koppla samman systemen för att därigenom – sett ur ett samhällsperspektiv – kunna optimera systemen. 

FVB arbetar inte enbart med de tekniska frågorna, utan även de marknadsmässiga.
– Vi stöttar många energibolag genom hela försäljningsprocessen med bland annat avtalspaket och prismodeller. Det är viktigt att ta fram ett pris som är hållbart över tid och som matchar bolagets kostnader och kundens alternativ, säger Thomas Nordin.
– Vi har dessutom tagit fram ett dynamiskt verktyg där man kan lägga in kundens förutsättningar och se hur mycket mer lönsamt det blir för dem med fjärrkyla jämfört med en egen kompressorkylmaskin.

Det finns många utbyggnadsplaner i landet just nu, men de riskerar att ta längre tid och bli dyrare än planerat. Det beror på att pandemin och kriget i Ukraina har lett till långa leveranstider och kostnadsökningar på olika komponenter.
– Det kan röra sig om upp till ett års leveranstid för bland annat elektronik. Även prisutvecklingen på material har gått upp, inte minst på stålrör samt även drivmedel. Det påverkar såklart kalkylen. Det måste man som energibolag vara medveten om och ta höjd för just nu, säger Thomas Nordin.

Mikael Barani

2022-08-09 11:39