Livet mellan fyra väggar har stor påverkan på byggnaders energianvändning

Vår livsstil och våra val i vardagen har stor påverkan på energianvändningen i en byggnad. Forskning från IVL Svenska MIljöinstitutet visar att det idag saknas bland annat kategoriseringar över beteendemässiga åtgärder.

– Det är tydligt att forskningen har försummat icke-tekniska åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, kanske på grund av svårigheten att mäta effekten av beteendemässiga åtgärder, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

När det gäller beteende i förhållande till klimatpåverkan från byggnader handlar det om både enstaka val vi gör som konsumenter till den vardagliga användningen av byggnaden och den utrustning som finns i den. Köper vi LED-lampor eller glödlampor till exempel och släcker vi efter oss eller inte? Designas byggnaden för anpassning och ombyggnad? Sorteras byggmaterial för återanvändning vid rivning?

Störst potential

Den stora energibesparingspotentialen finns framförallt i utvecklade länder och i bostadshus, visar studien, även om den varierar kraftigt mellan regioner och åtgärder. Den största potentialen finns i den cirkulära och delande ekonomin, vilka kan minska klimatpåverkan med mellan 25–70 procent. För andra åtgärder ligger de flesta potentialerna mellan 5 procent och 30 procent.

Köper vi LED-lampor eller glödlampor och släcker vi efter oss eller inte? Designas byggnaden för anpassning och ombyggnad? Sorteras byggmaterial för återanvändning vid rivning?
För att minska utsläppen genom beteendeförändringar föreslår forskarna en taxonomi som täcker efterfrågan (bibehållen/minskad), perspektiv (individuella/kollektiva) och direkt energianvändning (ja/nej) enligt fem typer av icke-teknologiska åtgärder:

Aktiv och passiv styrning

Efterfrågeflexibilitet

Tillräckliga komfortnivåer

Cirkulär och delande ekonomi

Organisatoriska och sociala innovationer

Forskarna identifierade även en snedvridning i forskningslitteraturen med stor täckning över Europa och Nordamerika och väldigt lite från Afrika, Mellanöstern, Latinamerika, Karibien samt Östeuropa och västra Centralasien. Även intressentperspektiv och åtgärder som handlar om cirkulär och delande ekonomi, efterfrågeflexibilitet över tid samt organisatoriska och sociala innovationer saknas i hög grad i forskningslitteraturen.

Känslig fråga

Mer forskning behövs också för att ta fram underlag kring rekyleffekter som kan motverka klimatfördelar av icke-teknologiska lösningar, affärsmodeller som kan demonstrera deras ekonomiska genomförbarhet och styrmedelsåtgärder, menar forskarna i studien.

– Att verkställa styrmedel som riktar sig mot människors livsstil är känsligt. Det är viktigt att beteendebaserade styrmedel integreras i klimatpolitiken och förstås i en socioekonomisk kontext, säger Érika Mata.

Mikael Barani

2022-03-03 11:25